”När jag för inte alls länge sedan recenserade Alien Breed 2: Assault skrev jag att spelet hade potential, men saknade spelmoment som bryter det monotona tempot. Egentligen är det inte helt rätt att kalla uppföljaren för Alien Breed 3: Descent , eftersom det ändå föreslår att det är ett nytt spel. Man borde kalla det för den tredje delen i samma spel, för det är ungefär vad det egentligen är. Det är fortsättningen på samma story, med samma karaktärer, på samma skepp, med samma vapen, mot samma fiender i stort sett samma miljöer. Enda skillnaden är att jag nu måste …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. När jag för inte alls länge sedan recenserade Alien Breed 2: Assault skrev jag att spelet hade potential, men saknade spelmoment som bryter det monotona tempot. Egentligen är det inte helt rätt att kalla uppföljaren för Alien Breed 3: Descent , eftersom det ändå föreslår att det är ett nytt spel. Man borde kalla det för den tredje delen i samma spel, för det är ungefär vad det egentligen är. Det är fortsättningen på samma story, med samma karaktärer, på samma skepp, med samma vapen, mot samma fiender i stort sett samma miljöer. Enda skillnaden är att jag nu måste börja om från början med mina vapen som jag uppgraderade så omsorgsfullt i det förra spelet. Det är svårt att skriva om det här spelet utan att upprepa allt för mycket av det jag skrev om tvåan. Gillade du Alien Breed 2 kommer du gilla Alien Breed 3 . Jag gissar att detsamma gäller dig som gillade Alien Breed 1 . Och eftersom vi nu ligger på del tre antar jag att det finns en del av er. På sätt och vis förstår jag er. Spelen har verkligen atmosfär. Den tredje delen känns även mer filmisk, med fler svepande kameror som bidrar med dramatisk effekt. Det märks även att bandesignen bygger på fler idéer, vilket gör det mindre monotont. Till exempel ett öppet område där monster hela tiden poppar ur marken och det plötsligt blir en blodigare variant av Chu Chu Rocket blandat med Pac-Man . Det uppskattas. Men allt görs inte bättre i Alien Breed 3 . Bossarna är till exempel tråkigare och känns på något vis lite otydliga ibland. Den första bossen är ett bra exempel, då jag inte var riktigt säker på om jag skulle skjuta på henne eller på energikällorna hon verkar få sin kraft från. Det känns inte som att skotten åstadkommer något, och jag blev mest bara lite överraskad när hon slutligen faller. Och precis som i tvåan går potentiella ”set piece”-scener till spillo. I förra spelet var det en tågfärd som spolades bort, den här gången är det en hiss. Det hade gjort mycket för spelets tempo och variation om något hände under hissfärden, men i stället får jag bara se en kort filmsekvens. Alien Breed 3: Descent är ett bättre spel än sin föregångare. Det går åt rätt håll. Men precis som i föregångaren vandrar jag från rum till rum, trycker på knappar och väntar på att något speciellt ska hända. Om du spelat föregångarna vet du precis vad du får i uppföljaren, fast lite bättre. Och har du spelat 30 minuter vet du vad du kommer få under dina kommande 30 minuter med spelet. Visst, trean överraskar lite mer, som när jag går utanpå skeppets hölje och kameran är fixerad samt mer närgången än vanligt. Jag gillar den alldeles för korta scenen, och hade gärna sett mer av samma variation. Men spelets enligt mig ganska uppenbara problem kvarstår, och hindrar mig från att tycka att det någonsin blir mer än helt okej.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Alien Breed 3: Descent (Gamereactor)
2. Recension: Alien Breed 2: Assault (Eurogamer - Reviews)
3. Alien Breed 2: Assault (GameElite)
4. Alien Breed 2: Assault (Gamereactor)
5. Alien Breed 2: Assault (FZ)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.