”Det är eländes elände på Papagayan-öarna där en diktator tagit över. Hjälten Nathan ”Rad” Spencer, känd för sin ovilja att studsa upp och ned, vill göra någonting åt saken och för att det ska ske på bästa sätt bör du ringa hem en kompis som är villig att spela med dig. Co-op-funktionen är nämligen så finurligt utformad att Internet inte är ett alternativt, vilket jag som gammaldags umgängesperson tycker är en trevlig twist i den spelvärld där nätet blir alltmer viktigt. Faktum är att Bionic Commando: Rearmed 2 nästan känns anpassat för att vara två och man …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Det är eländes elände på Papagayan-öarna där en diktator tagit över. Hjälten Nathan ”Rad” Spencer, känd för sin ovilja att studsa upp och ned, vill göra någonting åt saken och för att det ska ske på bästa sätt bör du ringa hem en kompis som är villig att spela med dig. Co-op-funktionen är nämligen så finurligt utformad att Internet inte är ett alternativt, vilket jag som gammaldags umgängesperson tycker är en trevlig twist i den spelvärld där nätet blir alltmer viktigt. Faktum är att Bionic Commando: Rearmed 2 nästan känns anpassat för att vara två och man måste vara ganska synkade för att åstadkomma någonting, för det är lätt att hamna ur bild och gör man det är det svårt att få någonting uträttat. Det finns också en konkurrensaspekt i det hela – fenomenet känt som ”lillebrorsdöden” har nämligen fått en plats i spelet. I korthet innebär det att om din kompis dör hela tiden så kan det mycket väl komma ett tillfälle där du själv dör och det visar sig att din före detta kamrat ödslat bort alla liven. Bionic Commando: Rearmed 2 är ett plattformsspel i en 2D-tappning med 3D-inslag, vilket ju varit på modet under ett par år nu. Själv har jag inte spelat föregångaren eller de gamla spelen till NES, men av vad jag förstått vad det två saker som gjorde den första nyversionen populär: faktumet att man inte kunde hoppa och multiplayer-läget. Utvecklarna har onekligen tagit en risk när man både infört benmuskler på Nathan och plockat bort multiplayer-funktionen (så när som på co-op-läget då). Att inte bete sig som någon Stefan Holm-wannabe lönar sig dock. Som i många plattformsspel har poängsamlandet en funktion att fylla och hoppandet minskar dina poäng. Dessutom kan konservativa Bionic Commando-lirare glädjas åt att efter att ha klarat spelet en gång så får man tillgång till retroläget vilket kort och gott innebär att du inte kan hoppa. Banorna är långa men inte hela tiden särskilt utmanande. Vissa element är dock svårare än andra och bossfighterna är rätt kluriga eftersom att man inte alla gånger vet precis vad man ska göra från början. Som era lärare sa på grundskolan så leder okunskap till ond, bråd död och risken är att du dör ihjäl så mycket att du får spela om hela banan från början. Man skulle kunna ropa efter checkpoints men då är man lat och korkad och inser inte vad frustrationsmoment kan göra för tillfredställelsen att klara av sådana här spel – även om banornas massiva längd skulle kunna berättiga en Resident Evil-skrivmaskin någonstans i mitten. Spelet håller överraskande länge. Försöker man hetsa sig igenom banorna tar det ändå närmare sju-åtta timmar att klara det och ska man dessutom få femstjärnigt betyg på alla banorna kommer det behövas ytterligare tid, energi och förmåga. Trots detta känns banorna relativt varierade och igenomtänkta. Den klassiska dödsarmen som man springer omkring med kanske inte lämpar sig för mys i sängen men ute på slagfältet passar den som sandalen på balen. Du kan greppa saker, inte minst tunnor, som du sedan kan använda för att skydda dig själv eller för att kasta på dina fiender som då faller chaplinskt, helt i enighet med den subtila humor som präglar spelet. Dessutom kan man uppgradera sin arm till att kunna utföra cirkuskonster så som hacking och dödsarmsdödsslag. Bionic Commando: Rearmed 2 är ett trevligt plattformsspel som räcker länge och som dessutom får spelnördar att faktiskt vilja umgås med varandra för att göra det mesta av spelupplevelsen. Estetiken finns det inte mycket att säga om, det är uppiffat retro och musiken är eminent och bitvis trallvänlig.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Recension: Bionic Commando Rearmed 2 (Eurogamer - Reviews)
2. Bionic Commando Rearmed (Gameplayer)
3. Bionic Commando: Rearmed 2 (Gamereactor)
4. Bionic Commando: Rearmed (Gamereactor)
5. Bionic Commando Rearmed 2 (FZ)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.