”Idag görs det mängder av filmer som är baserade på TV-spel medan spelen själva mer och mer försöker efterlikna filmer. Genom filmlika mellansekvenser, Hollywood dialog och en story som går på räls gör spelen sitt bästa för att hålla din hand och göra din resa så behaglig som möjligt. Dark Souls utvecklare From Software gör allt som står i sin makt för att påminna om hur spel var förr, och hur de fortfarande tycker att de skall vara. De flesta spelutvecklare försöker ofta skydda dig från att bli skadad. From Software har istället lyckats göra det till en konstform …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Idag görs det mängder av filmer som är baserade på TV-spel medan spelen själva mer och mer försöker efterlikna filmer. Genom filmlika mellansekvenser, Hollywood dialog och en story som går på räls gör spelen sitt bästa för att hålla din hand och göra din resa så behaglig som möjligt. Dark Souls utvecklare From Software gör allt som står i sin makt för att påminna om hur spel var förr, och hur de fortfarande tycker att de skall vara. De flesta spelutvecklare försöker ofta skydda dig från att bli skadad. From Software har istället lyckats göra det till en konstform att skada dig. Dark Souls är ett RPG-spel i tredje persons perspektiv. Det utspelar sig i en mörk fantasy värld fylld av monster som gör sitt bästa för att slita dig i stycken. Genom att samla på sig vapen som man hittar, köper eller smider själv klarar man sig med nöd och näppe framåt mot spelets vanliga fiender. Bara för att möta en boss som visar sig kräva ännu mer skicklighet och mod att slå. Målet är att lyckas fly det mörka ondskefulla helvete man hamnat i. Men för att lyckas med detta måste man vara beredd på att lägga ner 50-60 smärtsamma timmar fyllda av död. Man dör nämligen väldigt ofta och på mängder av olika sätt. Att dö skall betraktas som utbildning och det säger jag bara för att ni skall förstå vilken utmaning det är att lyckas hålla sig levande. Spelet kan vara enormt utmanande, bestraffande och på gränsen till sadistiskt men det kan också vara ett av de mer renodlade, spännande adrenalin rus man kan få. Vetskapen om att det är så svårt att överleva gör att varje vunnet slag känns monumentalt. Världen i Dark Souls är helt öppen och man kan i princip gå vart som helst. Man blir dock snabbt varse om vägar som är för svåra. Desto längre och djupare i världen man kommer desto hemskare och mer kreativa blir monstren man möter. När man befinner sig i några av de djupare platserna verkligen längtar man efter att få se solen igen. Designen på de olika miljöerna kan vara så mörka och skruvat påträngande att de ibland påverkar ens mentala tillstånd. Runt om i världen finns det lägereldar som fungerar som checkpoints. Vid lägereldarna kan man spendera själar för att gå upp i level, fylla på livflaskor eller bara försöka filosofera i hur man skall ta sig vidare. Spelar man online kan man också se vålnader av andra spelare samlas runt eldarna. De går inte att interagera med men de ger en känsla av samhörighet i den gemensamma utmaningen att överleva. Det enda problemet med att vila vid en lägereld är att alla fiender man dödat på vägen dit, förutom bossar, väcks till liv igen. Att välja när och var man vilar blir därför en stor del av ens strategi. Man kan gå igenom samma område på nytt för att samla fler själar, lära sig fiendens attackmönster eller försöka möta det okända i hopp om att hitta en ny lägereld. När man dör förvandlas man från människa till Hollowed och tappar alla de själar man har på sig från dödade monster. Det enda sättet att få tillbaka dem på är att, utan att dö, springa tillbaka och vidröra sin blodfläck där man dog. Oftast slutar det med att man decimeras av samma fiende som dödade en sist. I Dark Souls värld är själar allt. Man kan själv använda dem för att uppgradera sin karaktär men också använda dem för att handla vapen och saker av smeder och handlare. Det är alltid surt att dö och förlora alla sina själar men det går, även om det tar tid att samla ihop nya. Humanity är och andra sidan en mycket mer värdefull och ovanlig vara. Dessa får man bara från vissa saker och från bossar man dödat. Utan humanity är det omöjligt att bli mänsklig igen. Skillnaderna mellan att spela som Hollowed eller människa märks mest ifall man spelar online. Dark Souls har ett väldigt unikt flerspelarläge. Jag har nämnt tidigare att man kan se andra spelares vålnader men lite varstans dyker det också upp blodfläckar från deras död. Vidrör man dem kan man få se spelarens sista sekunder i livet utspela sig. Som människa är det möjligt att kalla på hjälp från andra spelare som är Hollowed. Det blir dock också möjligt för andra mindre vänliga spelare att invadera din värld. Oftast spelar man Dark Souls själv men det känns tryggt att kunna kalla på hjälp vid svårare partier som bossar. Spelare har också möjlighet att lämna skrivna meddelanden i marken åt varandra. Oftast är det hjälpsamma meddelanden men det skadar inte att ta dem med en nypa salt när vissa kan leda en i döden. Jag har redan beskrivit några aspekter av Dark Souls men den kanske mäktigaste av dem alla är stridssystemet. När man startar spelet får man välja vilken typ av klass ens karaktär skall vara. Klasserna varierar från starka tungt bestyckade riddare till lite svagare, snabbare magiker. Om självplågeri är ens grej finns det även en klass som börjar enbart med en träklubba och nästan helt naken. Det fina i Dark Souls är att oavsett vilken klass man väljer så är man inte låst till den under hela spelet. Visserligen måste man välja hur man spenderar sina poäng men har man lagt ut dem någorlunda jämlikt kan man spela som alla klasser genom att byta utrustning. Spelet låter dig bära på oändligt med saker i din ryggsäck men begränsar dig i hur mycket du kan sätta på dig. Precis allt har en vikt i Dark Souls som i slutändan påverkar din karaktärs smidighet både i rörelse och vapenhantering. I strider som kräver mindre mobilitet och mer försvar kan det vara smart att pälsa på sig lite tyngre rustning. Andra gånger när smidighet är att föredra, eller när fienden helt enkelt slår ihjäl dig på ett slag, kan det vara vist att näcka. Det kanske häftigaste med alla vapnen, rustningar och deras vikter är att de både syns och märks i din karaktärs animationer. Det blir snudd på komiskt (men ack så verkligt) att se din karaktärs försök att svinga saker som är för tunga eller rulla på marken. Jag har ännu inte skrivit något om storyn i Dark Souls och det är för att man inte får veta speciellt mycket från spelets början. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att spelet låter en färdas djupare och djupare in i jordens inre. Dark Souls story är väldigt subtilt berättad och mycket lämnas åt spelarens fantasi. Världen och fienderna i den talar dock ett rätt så tydligt språk. Även om spelets svårighetsgrad kanske får vissa spelare att undvika spelet vill jag fortfarande argumentera för att det är den som gör spelet. Utan den hade inte vunna strider känts hälften så meningsfulla. Rädslan för vad som väntar runt hörnet i de mörka miljöerna hade inte heller varit lika påtaglig om man inte visste hur lätt man kunde dö. Det finns dock ett par tillfällen då spelets svårighetsgrad blir sadistiskt orättvis. På ett ställe i spelet finns grodor som kan besvärja förbannelser mot dig som gör att du tappar hälften av din livmätare. Det värsta med denna förbannelse är att den kan läggas på igen vilket resulterar att din halva livmätare halveras. En gång till och det finns inte en fiende i hela spelet som inte dödar dig med ett slag. Enda sättet att få tillbaka livmätaren är att besöka en helare som är gömd långt borta eller köpa en sten av en viss handlare. Att ta sig dit med en åttondels livmätare än ingen lek och kan visa sig enormt tidskrävande. Ett annat exempel är en boss i mitten av spelet som spyr galla mot dig. Har du otur kan gallan fräta sönder precis all din utrustning. Det finns ingen möjlighet att laga trasig utrustning och det är därför möjligt att tappa alla sina bästa saker i denna strid, och bli lämnad naken inför en rätt svår boss. Lyckligtvis hör de tillfällen jag beskrivit till de få som finns och spelet förblir rättvist sadistiskt svårt i övrigt. Jag vill dock poängtera vikten av att spela Dark Souls online. Det blir ett helt annat spel och fyra gånger så svårt om man väljer att spela offline. Vissa delar av spelet kräver till och med att man tillkallar hjälp. Offline får man hjälp av en datorstyrd karaktär men dessa är sällan till samma nytta som en människa. Dark Souls är ett spels om är lätt att betygsätta men svårt att rekommendera. Det beror helt på dig som spelare. Spelet är verkligen inget man spelar för att slappna av. Du kommer att dö gång på gång och spela om samma sektioner om och om igen. Spelet bryr sig inte ett dugg om ifall du har kul, är underhållen eller ditt psykiska välmående. Spelar du bara för att ha skoj är Dark Souls mest troligt inte ett spel för dig. Dem som kan hantera detta och även njuta av det, kommer att finna ett spel i ordet sanna bemärkelse. Först efter ni fått blodad tand från de första vunna striderna kommer ni få uppleva ett av de mer spännande, djupa och helt uppslukande spelen på länge.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Recension: Dark Souls (Eurogamer - Reviews)
2. Dark Souls (FZ)
3. Bleach: Dark Souls (Gamereactor)
4. Bleach: Dark Souls (Level 7)
5. Dark Souls (Gamereactor)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.