”Jag skulle vilja påstå att den moderna äventyrsgenren är spelbranschens framtid. Upplevelser och känslor som vi förr hämtade ur nervpirrande matinéfilmer kan vi nu få via välgjorda äventyrsspel. Som bevis har vi Uncharted 2, ett spel som med trovärdiga karaktärer och spelsekvenser lika spännande som snygga på allvar befäste mediets potential som semi-film. Enslaved är ett spel i det ledet. Ett strömlinjeformat, sexigt, pulshöjande, explosivt men framför allt underhållande äventyr som står som ett bevis över hur långt spelmediet kommit. När Enslaved börjar befinner …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Jag skulle vilja påstå att den moderna äventyrsgenren är spelbranschens framtid. Upplevelser och känslor som vi förr hämtade ur nervpirrande matinéfilmer kan vi nu få via välgjorda äventyrsspel. Som bevis har vi Uncharted 2, ett spel som med trovärdiga karaktärer och spelsekvenser lika spännande som snygga på allvar befäste mediets potential som semi-film. Enslaved är ett spel i det ledet. Ett strömlinjeformat, sexigt, pulshöjande, explosivt men framför allt underhållande äventyr som står som ett bevis över hur långt spelmediet kommit. När Enslaved börjar befinner sig protagonisten Monkey i ett flygfartyg som är på kollisionskurs mot ett ödelagt New York. Den adrenalinpumpande introsekvensen sätter tonen för resten av äventyret. Samtidigt som skeppet faller sönder och samman, kämpar Monkey akrobatiskt sin väg igenom fientliga robotar och fallande bråte för att garantera sig en säker landning. Allt till en färgsprakande och bländande vacker silhuett. När spelaren väl återhämtat sig från andnöden som introsekvensen orsakat befinner man sig i ett postapokalyptiskt och ödelagt New York. Men Enslaveds framtidsvision skiljer sig från dagens stereotypiska färgskalor av grått och brunt, istället har New York förvandlat till en vykortsvacker ruinstad täckt av exotisk grönska. De lekfulla färgpaletterna och den fantasifulla designen känns som en välbehövlig frisk vind i en bransch som ständigt envisas med sterila och dunkla porträttringar av framtiden. När Monkey vaknar efter den skoningslösa landningen så möts han av Trip, en ung kvinna som är i starkt behov av hjälp. Så starkt att hon fäst en slavkrona runt Monkeys huvud. Hon behöver Monkey för att överleva i den ödelagda staden och hitta tillbaka hem. Om han inte lyder Trips order drabbas han av en bokstavligen dödlig huvudvärk. Inte nog med det, om Trip skulle komma att dö står Monkey ögonblickligen inför samma öde. En tuff sits med andra ord. Att slavkronan har kommit att ge spelets dess titel är lika självklart som smart då den är grundläggande för både spelets koncept och berättelse. Enslaved är ett spel som bygger på samarbetet mellan Monkey och Trip. Genom att ge Trip enkla order hjälps ni åt för att lösa pussel och förgöra fiender. Då Trip är betydligt svagare än Monkey blir deras roller fundamentalt olika i strid och pussellösning. Trip kan till exempel agera lockbete för att lura fiender till en fälla eller distrahera dem så Monkey kan ta sig förbi fienderna obemärkt för ett dödligt bakhåll. När det kommer till karaktärerna förtjänar utvecklarna Ninja Theory en eloge. Till att börja med har de lyckats skapa karaktärer som trots sina grundläggande stereotypiska drag känns förvånansvärt mänskliga och trovärdiga. Slavkronan ger relationen mellan Monkey och Trip en speciell dynamik, men ger även handlingen en originell twist. Röstskådespelarna gör dessutom ett bra jobb och ansiktsanimationerna är väldigt uttrycksfulla. Tyvärr känner jag ofta att Ninja Theory har dragit könsrollerna till sin spets i Enslaved, och jag kan inte låta bli att irriteras, dels över hur hjälplös och beroende Trip framställs men även den omogna pojkhumorn som introduceras i samband med att en ny odräglig karaktär gör entré ungefär i mitten av spelet. Spelmomenten i Enslaved består av olika komponenter. Vi har plattformsmoment, actionmoment och pussellösning i en enda ljuvlig blandning. De olika spelmomenten är väl avvägda och tempoväxlingarna är skickligt genomförda. Många kommer dock kritisera Enslaved för att vara ett simpelt spel. Inget av spelets olika moment är särskilt komplexa – stridssystemet är bemästrat efter ett par strider, pussellösningen är aldrig för utmanande för att man ska behöva tänka så det knakar och plattformsmomenten är pinsamt enkla och näst intill automatiserade. Jag dog endast ett fåtal gången när jag spelade Enslaved. Enligt mig är det inte ett nödvändigt ont, utan snarare en av spelets styrkor. Den intensiva filmiska känslan skulle gått förlorat om man övergivit det strömlinjeformade upplägget mot djupare spelmekanik, istället är Enslaved som ständigt går framåt och bjuder på konstant underhållning utan några krystade avbrott. Enslaved är mer som en upplevelse än ett regelrätt spel. Är man en fantast av den gamla skolans oförlåtande och precisionskrävande spel har man inte mycket att hämta ur Enslaved. Om man istället vill uppleva ett modernt, snyggt och välregisserat actionäventyr är detta ett måste.