”Ravenscar Keep Hur många gånger har jag nu klagat på att Fable III är för kort? Att spelet snarare är ett äventyrsspel med rollspelstendenser än ett fullfjädrat rollspel? Tredje gången gillt som man brukar säga, vilket detta blir i och med att jag recenserat både Fable III och Understone Quest Pack. Jag blev förvånad och misstänksam när Lionhead Studios valde att släppa ett quest pack knappt en månad efter releasen av Fable III. Det nedladdningsbara materialet hade de kunnat inkludera i huvudspelet och det visade sig att mina farhågor inte var missriktade. Det var …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Ravenscar Keep Hur många gånger har jag nu klagat på att Fable III är för kort? Att spelet snarare är ett äventyrsspel med rollspelstendenser än ett fullfjädrat rollspel? Tredje gången gillt som man brukar säga, vilket detta blir i och med att jag recenserat både Fable III och Understone Quest Pack. Jag blev förvånad och misstänksam när Lionhead Studios valde att släppa ett quest pack knappt en månad efter releasen av Fable III. Det nedladdningsbara materialet hade de kunnat inkludera i huvudspelet och det visade sig att mina farhågor inte var missriktade. Det var märkbart att de antingen inte hunnit klart med sidouppdragen lagom till releasen, eller att de tagit bort dem för att sedan sälja den för sig och tjäna extra pengar. Någon timmes extra gameplay fick man, uppdragen var korta såväl som innehållsfattiga och jag lämnades besviken. Mördarrobotar! Nu har utvecklarna haft flera månader på sig att utveckla Traitor’s Keep. Jag vill genast peta hål på orobubblan och tala om för er att det är klart märkbart. I Understone Quest Pack fick man springa runt och leta efter uppdragen som en galning, för de utlöstes inte automatiskt. Men i Traitor’s Keep startades äventyret med en filmsekvens. Det hela utspelar sig efter händelserna i Fable III. Drottningen, i mitt fall, är en hårsman ifrån att bli lönnmördad av en förrymd fånge från Ravenscar Keep, fängelset på en ö där Logan, drottningens bror och tidigare regerande Kung, låst in landets farligaste brottslingar. Lönnmördaren säger sig jobba för Turner, en man som vill störta monarkin och skapa en regering styrd av folket. Spelarens uppgift är således att krossa folkets uppror och behålla sin diktatorstatus. Eftersom jag gjort min Drottning till världens snällaste toffel, har jag inga direkta skuldkänslor, tack och lov. Supersnygga, nya outfits Mitt i all förräderigröt dyker väktare från ön upp och ber Drottningen om hjälp. Tumult har uppstått och fångar har rymt och härjar nu omkring i fängelset. Givetvis klarar inte personalen av att hantera situationen och det är upp till Drottningen att ställa allt till rätta. Samtidigt som man ska fokusera på att få ön i ordning inser man att ett gäng farliga forskare slagits samman för att göra livet surt för en. Man får resa till olika platser, med skepp, för att leta rätt på dessa farliga brottslingar. Det är nu det roliga händer. Bara av att försöka förklara storyn inser man hur innehållsrikt denna DLC är. Trator’s Keep bjuder på mycket i jämförelse med Understone Quest Pack. Hybridfiender ökar svårighetsnivån De nya karaktärerna är intressanta, samtidigt som man finner trygghet i gamla bekantskaper som exempelvis rådgivaren man har i Fable III, som följer med till ön och är en viktig del av storyn. Fiender så som varulvar, hollow men och gnomer har blivit hybridversioner av sig själva och svårighetsnivån har därför ökat markant. Miljöerna är nya, fräscha och roliga att vistas i. Bland annat kommer man till Clockwork Island, som ser precis ut som Wisteria Lane, det idylliska amerikanska villaområdet från tv-serien Desperate Housewives. Men byt ut glada barn, snälla pensionärer och sportbilar och sätt istället in en paranoid forskare och mördarrobotar. Ja, det är lika härligt som det låter. Utöver allt detta får man tillgång till ett flertal sidequests, två nya outfits och man kan klä sig som både fånge och sand fury, en dräkt som är rysligt snygg. Man får även tillgång till ett nytt, deprimerat stenansikte. Humorn är det inget fel på! Att tillägna ett helt stycke åt Fables förträffliga humor känns inte mer än rätt. Komiken är något serien är känd för. I Traitor’s Keep har de inkorporerat den egenskapen galant. Föreställ er detta: ni springer in i ett stort hus, letandes rätt på en galen forskare i Poison Ivy-stuk. Tänk er sedan snubbla in i ett rum där goblins ligger och sover på trägolvet. Ni förstår inte riktigt var som försiggår eller vad som kommer att hända. Plötsligt släcks lyset, diskolampor i regnbågens alla färger börjar blinka och en fisk på väggen börjar sjunga. Plötsligt vaknar alla fiender och det är dags att slåss, i ett rum med diskobelysning och en sjungande fisk. Det är så fantastiskt random och underbart att man inte kan låta bli att skratta högt, för sig själv. Inkompetenta AI-karaktärer Variation, godkänd spellängd, härliga miljöer och humor i all ära. Det Traitor’s Keep istället faller på är buggar. Låter man bli att snudda fiender fysiskt står de oftast stilla, otriggade, ickefientliga. Man kan således stå på avstånd och peppra på med ammunition eller magi för att eliminera dem. Detta gäller dessutom samtliga bossfighter, vilket känns riktigt trist. Att stå stilla och elchocka slutbossen utan vidare ansträngning är väl inte den utmaning man tänk sig. Men släng på värdens megatwist som får hakan att braka igenom golvplankorna av förvåning, så är allt förlåtet. Okej, nu överdriver jag en smula. Utöver att man måste gnida sig mot fienden för att trigga deras mordiska instinkter, är Traitor’s Keep Quest Pack en grym DLC.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Recension: Fable III (Eurogamer - Reviews)
2. Recension: Fable III: Understone Quest Pack (Eurogamer - Reviews)
3. Fable III (Spelmedia)
4. Fable III (GameElite)
5. Fable III (FZ)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.