”Den här recensionen är skriven för Loading. Kirby är tillbaka i ett nytt spel till Nintendo DS. Men hur bra är det? Det här är ledsen Kirby: img_onload(1,416); Varför Kirby är ledsen är svårt att säga. Kanske känner han att han inte riktigt räcker till? Men Kirby borde inte känna så, om det nu är så han känner. Sedan hans svartvita debut 1992 har det mesta talat till hans fördel. Det räcker liksom inte med att Kirby i rollen av en ypperligt karismatisk, mångsidig och uttrycksfull rosa boll blivit så lätt att tycka om. Vi har även sett ett fantastiskt färgglatt och …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Den här recensionen är skriven för Loading. Kirby är tillbaka i ett nytt spel till Nintendo DS. Men hur bra är det? Det här är ledsen Kirby: img_onload(1,416); Varför Kirby är ledsen är svårt att säga. Kanske känner han att han inte riktigt räcker till? Men Kirby borde inte känna så, om det nu är så han känner. Sedan hans svartvita debut 1992 har det mesta talat till hans fördel. Det räcker liksom inte med att Kirby i rollen av en ypperligt karismatisk, mångsidig och uttrycksfull rosa boll blivit så lätt att tycka om. Vi har även sett ett fantastiskt färgglatt och tralllvänligt universum byggas upp runt honom, så välkomnande och välbekant att det blivit nästan mer relevant än vad som bjuds på rent spelmässigt. Oavsett Kirby iklätt sig rollen som golfboll i Kirby’s Dream Course, som flipperkula i Kirby’s Pinball Land eller som plattformshjälte av garn i Kirby’s Epic Yarn har den där typiskt älskvärda Kirby-känslan alltid funnits närvarande. Kirby borde vara glad. Det här är Kirby i goda kloners sällskap: img_onload(2,416); Uppenbart är Kirby gladare nu, men borde vi vara det? Ja och nej. Kirby Mass Attack spinner vidare på samma typ av vilja att evolvera, bjuda på något nytt, som serien med jämna mellanrum gjort sig känd för över åren. Som väntat är det den där typiska Kirby-känslan som gör att man snabbt känner sig som hemma, trots att det är mycket som inte alls är sig likt. Å ena sidan känns det lite som en hyllning till alla plattformsspel någonsin. Å andra sidan är det stundtals svårt att hävda att det rör sig om ett plattformsspel överhuvudtaget. Vi pekar dit vi vill att Kirby skall gå. Lyfter upp eller kastar iväg honom när det känns lämpligt. Han och hans upp till nio kloner, i samlad eller splittrad trupp. Det är när vi göder Kirby med nog mycket frukt som han klonar sig själv och det är detta spelets mer strategiska inslag kretsar kring. Ensam Kirby är svag, orkar inte speciellt mycket. Flera Kirby kan slita upp gigantiska grönsaker från marken, eller med hjälp av deras tyngd aktivera mekanismer som öppnar upp alternativa rutter. Spelets omfattning och innehållsmässiga variation är lätt att uppskatta. Som om vissa enskilda nivåer med dess små egenheter, mellansekvenser och detaljer räckt till för att fylla ett helt spel med innehåll. Det finns till och med upplåsningsbara minispel så välpolerade att de med relativt små medel kunnat blomma ut till fullskaliga upplevelser. Dessutom finns det något mycket mysigt i att se mängder av målmedvetna Kirbys välla fram över skärmen och modigt kasta sig över fiender och hinder som står i deras väg. Må det så handla om små till synes harmlösa kreatur eller stora och uppfinningsrika bossar. Räcker inte det torde hjärtat smälta fullständigt när man ser tio Kirbys stå och trängas på en alldeles för liten surfstjärna ute på stora vida havet. Men allt är inte frid och fröjd. Kirby och hans kloner kontrolleras fullt ut med stylus. I lugnare situationer fungerar det rätt så bra. När tempot stiger fungerar ibland inte alls. Kirbys hamnar utanför skärmen, farligheter hamnar i deras väg. Att då försöka peka dem till samlad trupp kan ge trist utfall, speciellt när kameran tycker om att placera sig i lägen där man tappar den överblick man tycker man bör få. Dessutom handlar en stor del av spelet om utforskande och samlande. Bekanta med The Great Cave Offensive i Kirby’s Fun Pack kommer troligen känna igen sig. Här ligger dock tyndpunkten oftast på det antal Kirbys man har, både vad gäller enskilda pussel och för att överhuvutdaget ta sig in i en nivå. Misslyckanden leder till omspelningar och frekvent backtracking bromsar upp framåtskridandet. Vill gärna se bortom allt det där, vidare till vad som egentligen känns som ett av de mest intressanta Kirby-spelen sedan nämnda Kirby’s Fun Pack. Men att vilja något och faktiskt göra det är två helt skilda saker. När allt kommer kring känns det här med tio Kirby som en bättre idé i teorin än i praktiken. Även om det här är ett välkommet och stundtals oerhört charmigt experiment, lika mycket som det är ett bevis på att ensam Kirby inte behöver vara ledsen Kirby.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Kirby Mass Attack (GameElite)
2. Recension: Kirby Mass Attack (Eurogamer.se • Recensioner)
3. Galna spekulationer om Kirby när Wii-spelet recenseras (Press2play.tv » Gameplay)
4. Kirby Super Star Ultra (Gamereactor)
5. Kirby Super Star Ultra (GameElite)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.