”Spel kan på många sätt förnöja genom exempelvis en gripande story, storslagen grafik eller emotionella band till trovärdiga karaktärer. Magicka är inte ett sådant spel. Storyn är en rudimentär fantasyschablon med helt meningslösa karaktärer och en grafik sedd ur isometriskt perspektiv som inte på något sätt är anmärkningsvärd utan bara trevlig. Detta till trots så är Magicka en spelupplevelse jag varmt rekommenderar till alla som har en PC att spela det på. Varför? Anledningarna äro tvenne: Spelmekanik och humor. I fantasylandet Midgård finns en stor och mäktig skola …”
Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Spel kan på många sätt förnöja genom exempelvis en gripande story, storslagen grafik eller emotionella band till trovärdiga karaktärer. Magicka är inte ett sådant spel. Storyn är en rudimentär fantasyschablon med helt meningslösa karaktärer och en grafik sedd ur isometriskt perspektiv som inte på något sätt är anmärkningsvärd utan bara trevlig. Detta till trots så är Magicka en spelupplevelse jag varmt rekommenderar till alla som har en PC att spela det på. Varför? Anledningarna äro tvenne: Spelmekanik och humor. I fantasylandet Midgård finns en stor och mäktig skola för magiker, och här tar spelet tar sin början. Det visar sig snart att en kris har inträffat och magikern du spelar, eller magikerna om du har kompisar med dig, måste bege sig till huvudstaden Hávindr för att rädda kungen och bekämpa de monster som börjat dyka upp i allt större utsträckning. Magikerna har inga namn utan bara olika färger på sina kåpor. Förutom den lömska vampyren och läromästaren Vlad finns det inga karaktärer som bybor, lärare eller monster som tjänar något annat syfte än att föra storyn vidare. Spelet bryr sig inte på något sätt om man sätter eld på en hel by och dess innevånare, vilket man skadeglatt gör fler än en gång. De bybor som har något att säga är inte mer än glorifierade skyltar. Så istället för karaktärer använder sig Arrowhead Studios av en stor dos humor för att förnöja alla sina kunder. Spelet är från första till sista skärmbild en kavalkad av vitsigheter, kulturella referenser och narrstreck över andra spels tillkortakommanden. Skämten är till stor del småroliga och putslustiga men då och då bjuds det på några få gapskratt. När spelet vid ett tillfälle gav min magiker ett M60 maskingevär till ljudet av elgitarrer var det svårt att inte dra på smilbanden. Magicka har ett nyskapande och briljant men fortfarande enkelt kontrollsystem. När du kontrollerar din magiker har du åtta olika magiska element att välja mellan. Dessa är vatten, liv, sköldar, kyla, elektricitet, arcane, jord och eld. Genom att lägga ihop dessa i olika kombinationer kan du frammana alla möjliga sorters magi där isväggar och brinnande stenbumlingar bara är några exempel. Dessutom kan du variera om du ska kasta magin på dig själv, framåt mot fienden eller i ett område runt dig där du står. Men man måste passa sig för att använda elektricitet med vatten, för nog har vi alla sett Hollywoodfilmer där någon badar med hårtorken. Ingen bra idé. Vidare så fungerar ju inte eld och is så bra ihop, och elektricitet funkar sämre när den är jordad. Det är verkligen genomtänkt och man upptäcker fortfarande nya kombinationer flera timmar efter första mötet med spelet. Magin används sedan för att döda massvis med monster, så klart, men också för att lösa enklare problem du stöter på i din resa. Du kan gå över vattendrag om du fryser de först, och ibland måste du släcka eldar med vattenmagi. Det är sällan man ser ett spel vars framgång och njutbarhet bygger till så stor del på kontrollsystemet. Magica känns dock inte särskilt färdigt när det kommer till de buggar man stöter på, framförallt i flerspelarläget. Det kan hända att någon dör och dennes skärm säger att spelet är slut, medan de andra fortsätter kämpa. Man kan också fastna i olika saker i omgivningen och börja ofrivilligt flyttas runt på skärmen med ryckiga rörelser. Buggarna går från irriterande till att göra det ospelbart, men detta till trots är ändå flerspelarläget spelets hjärta. Med totalt fyra spelare kan du och tre vänner ge er ut för att rädda Midgård. Med fyra magiker på skärmen som fortfarande inte lärt sig hur man använder all magi blir spelet snabbt ett kaos av brinnande och blixtrande olyckshändelser men också utsökt förstörelse. Monster spricker som mogna frukter och sprutar blod när du och dina kumpaner korsar era strålar (Ghostbusters!) av röd arcane-magi. Man kan använda sig av djupare taktiker genom att någon har jobbet att frysa motståndare medan någon annan ska hela de andras skador. Man kan dessutom återuppväcka varandra från döden, vilket är praktiskt eftersom man dör en hel del under flerspelarlägets gång. Hela j**la tiden för att vara mer exakt. Med all magi som flyger omkring är det svårt att organisera spelet vilket ofta leder till frustration. Men det är också en stor del av humorn i spelet, det besinningslösa kaos man ibland lyckas skapa när man försöker döda ett gäng gobliner. Ibland beror det bara på vilket humör man är på. Man kan förstås också spela själv, vilket också resulterar i att man möter ett mindre antal monster på sin resa. Det finns också ett utmaningsläge i spelet där man får slåss i en arena mot alla möjliga sorters bestar, men dessa spellägen är klart underlägsna flerspelarläget. Kort och gott så är spelet enastående underhållning, om än buggig sådan. Storyn existerar knappt, men spelet handlar inte om att få en berättelse. För det ringa pris man betalar över Steam skulle jag rekommendera samtliga PC-spelare att skippa pizza-middagen en onsdagskväll och köpa Magicka istället och ge er ut tillsammans i Midgård för att terrorisera landsbygden. Till sist vill jag också berätta att jag fick ett e-mail under tiden som jag skrev den här recensionen. Det var från Vlad, och han vill understryka att han absolut inte under några omständigheter är en vampyr, oavsett vad den här fåntratten till recensent påstår. Så ja, där har ni det. Vlad är inte en vampyr.
Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.