”Nintendogs är 2000-talets svar på min barndomsfotboja Tamagotchi. Den lilla fickburen utvecklades av leksaksföretaget Bandai, numera sammanslaget med dåvarande utvecklarbolaget Namco. Leksaken fängslade massvis med barn världen över och inrymde en hund, katt, alien eller vad man nu valde att ha för offer. Djuret krävde non-stop uppvakning med matande, klappande och lekande. Vände jag ryggen till för att leka ute i sandlådan i några timmar fick jag räkna med att komma hem till en nedbajsad, anorektisk och deprimerad pixelsörja. Om jag hade tur. I värsta fall var djuret dött …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Nintendogs är 2000-talets svar på min barndomsfotboja Tamagotchi. Den lilla fickburen utvecklades av leksaksföretaget Bandai, numera sammanslaget med dåvarande utvecklarbolaget Namco. Leksaken fängslade massvis med barn världen över och inrymde en hund, katt, alien eller vad man nu valde att ha för offer. Djuret krävde non-stop uppvakning med matande, klappande och lekande. Vände jag ryggen till för att leka ute i sandlådan i några timmar fick jag räkna med att komma hem till en nedbajsad, anorektisk och deprimerad pixelsörja. Om jag hade tur. I värsta fall var djuret dött och flög omkring som en ängel i rutan. Den onda cirkeln slöts när det 8åriga hjärtat krampade av icke-förtjänta skuldkänslor över att ha mördat ett imaginärt husdjur genom att göra andra saker, som att leva ett vettigt liv. För att känna mig mindre monstruös och mer mänsklig födde jag upp ett nytt djur att omhänderta, glömma bort och plåga. Hallå dreglar glatt när hon ser mig Nintendogs + Cats till Nintendo 3DS är givetvis mer komplext än 90-talets fickleksak. Spelet inleds med att man introduceras för olika hundraser och katter hos en uppfödare. Där väljer man ut ett djur som ser fräscht ut och tar det med sig hem till sin lägenhet. I mitt fall blev det Pomerian-hona som jag, genom att uttala namnet högt samt skriva ner det, döpte till Hallå. Till en början var hon bångstyrig men efter någon timmes disciplinering blev hon lika lydigt stel som en struken skjorta. Via röstkommando och rörelseinlärning genom styluspenna lärde jag Hallå göra tricks som att sitta ned och göra vacker tass. Ju högre upp vi klev på Hallås motsvarighet till Maslows behovstrappa, desto gladare blev hon. Det går att köpa accessoarer, foder, vatten på flaska, leksaker och annat roligt att uppvakta sin voffsing med. Dessutom kan man köpa möbler som byrålådor och annat slumpmässigt bråte för att kunna inreda sin lägenhet. Uppskattning i form av nerdreglad bildskärm visades när jag matade, klappade, schamponerade, borstade och lekte med henne. Men hunden krävde för mycket i jämförelse med vad jag fick tillbaka rent upplevelsemässigt, en salivdränkt 3D-bild i utbyte mot slavarbete kändes inte vettigt, men jag kan tänka mig att en del finner detta rogivande. Däremot var det lite charmigt att hon satte tassarna mot skärmen och slickade när jag lutade huvudet för nära kameran, men bara lite. Glädje eller gaser? Slavarbetet fortsatte under promenaderna ute i villaområdet. Man styr egentligen inte hunden utan håller bara i kopplet, precis som betjänten håller i kungakappan. Längs en mindre gatusträcka ser man till att hunden får kissa, bajsa och hälsa på andra byrackor. Är man på bushumör kan man besvära djuret lite och rycka i kopplet, det fungerar inte särskilt bra men jag kan svära på att Hallå såg lite irriterad ut vid något tillfälle. Tröttnar man på att själv hålla i kopplet fungerar konsolen även som en stegräknare. Väljer man Pedometern i menyn och fäller ihop konsolen kan man slå två idioter i en örfil och på så sätt gå ut med hunden samtidigt som man rastar sig själv ute i det verkliga livet. Det viktigaste är att göra hunden glad och fräsch för tävlingar. När den är hungrig, törstig eller allmänt missnöjd kan den inte delta i tävling. Det hålls en journal över hundens tillstånd, vilka tricks man kan- och har lärt ut samt resultat över vad man åstadkommit hittills. Om hunden är glad kan man tävla, kan man tävla kan man tjäna pengar, tjänar man pengar blir matte glad för då kan hon panta hunden på ett hotell för oönskade valpar och kattungar för att sedan köpa nya. Tävlingsmoment som frisbeekasting och lockbeteskapplöpning känns i ärlighetens namn inte särskilt stimulerande. När svårighetsgraden dessutom är högre i jämförelse med den enkla nivån spelet annars håller blir det är svårt att tjäna några stora slantar och frustrationen är ett faktum. Hallå gör mig så lycklig! Trots mina försök att upprätthålla ett starkt band till henne kom vi inte alltid överens, Hallå och jag. Helt plötsligt, av någon outgrundlig anledning, vände hon sig om och visade mig hennes mer privata ägodelar. Nu var de relativt icke-existerand då utvecklarna inte brytt sig om denna typ av realism, vilket paradoxalt nog ändå känns ganska logiskt när åldersgränsen ligger på 3 år. Men vilken tur jag hade som i uttalad stund nyttjade 3DSets tillhörande kamera, som givetvis är till för att fånga dessa magiska ögonblick. Jag har nu en fin bild på min hunds rumpa att plocka fram när dagen känns grå. Förmodligen ska man inte lägga ner överdrivet mycket tid på att ha 3D-funktionen igång. Tappar man fokus för en sekund och råkar vinkla skärmen fel får man samma effekt som när man prövar morfars flaskbottentjocka glasögon. Jag blev nämligen åksjuk vid flera tillfällen och fick stänga av funktionen helt. Effekterna var visserligen häftiga och det var roligt att vistas i ett rum med djup i och att få se hur dregeldropparna ramlade ut ur skärmen när hunden slickar på den. Men överlag känns 3D till spelet som ett onödigt komplement. Betald och totalignorerad leksak Jag har ingen aning om vad andra lägger ner sin fritid på, men jag känner inte för att vid den frågan svara: ”Jag agerar slav till den tredimensionella fantasihunden Hallå, när jag med ett leende på läpparna skopar upp hennes avföring från en virtuell backe”. Å andra sidan är jag fullt medveten om att smaken är lika delad som hundbaken på fotografiet jag tog. Därför förstår jag att det finns människor som finner nöje i detta och totalcharmeras av att få klappa små söta hundvalpar och kattungar. Jag gör det däremot inte. Spelet håller samma klass som tidigare Nintendogs-titlar men innehar fler tekniska funktioner i och med den nya plattformen. Gillar man konceptet lär man definitivt gilla detta, trots mina åsikter.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Nintendogs + Cats: French Bulldog & New Friends (GameElite)
2. Nintendogs plus Cats (Level 7)
3. Recension: Nintendogs + Cats (Eurogamer - Reviews)
4. Nintendogs + Cats (Gamereactor)
5. Nintendogs + cats (Skillpoint.se - Recensioner)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.