”Jag ska nog börja med att bekänna färg; jag föredrar egentligen overkliga bilspel där fysik och hjulkalibrering är skyfflat åt sidan för att ge en häftig körupplevelse. Med det sagt får jag också erkänna att Slightly Mad Studios lyckats ganska bra med att leverera simulationkörning i Shift 2: Unleashed. Föga förvånande ska du klättra från skruttiga tråkbilar upp till hästkraftsmonster som svettas nitrometan. Vägen dit spelas genom evenemang i olika grenar såsom att uppvisa att man behärskar sladdar, retrobilar, muskelbiler och så vidare. Varje lopp genererar …”
Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. Jag ska nog börja med att bekänna färg; jag föredrar egentligen overkliga bilspel där fysik och hjulkalibrering är skyfflat åt sidan för att ge en häftig körupplevelse. Med det sagt får jag också erkänna att Slightly Mad Studios lyckats ganska bra med att leverera simulationkörning i Shift 2: Unleashed. Föga förvånande ska du klättra från skruttiga tråkbilar upp till hästkraftsmonster som svettas nitrometan. Vägen dit spelas genom evenemang i olika grenar såsom att uppvisa att man behärskar sladdar, retrobilar, muskelbiler och så vidare. Varje lopp genererar erfarenhet och pengar som låter dig införskaffa fler bilar och uppgraderingar samt låser upp nya evenemang. Det är ganska bekvämt, om man är en halvbra förare som undertecknad att man får erfarenhetspoäng även fast man inte hamnar på prispallen alltid. Shift 2: Unleashed är nämligen extremt oförlåtande i sin realism. Det går inte att parera snäva svängar med att knuffa sig fram och motståndarna kör inte bara mekaniskt runt varven utan gör sitt bästa för att preja och sinka dig med alla medel de kan. Man har haft den goda smaken att licensiera både riktiga bilar och riktiga banor. Bland annat kan man köra hela GT1-serien för de hängivna bilentusiasterna. Den patentrade autologen från Need for Speed: Hot Pursuit gör återbesök och att kunna se hur det går för spelare från din vännerlista är en bra morot för att motivera mig att ta ännu snävare kurvor och ta fler risker i min körning. Just risker är en stor del av Shift 2: Unleashed spelbarhet. Kör man säkert och tryggt kommer man alltid in på hyfsad placering och får ett nätt summa pengar, men är man lite djärv kan man istället ta lite risker och har man skickligheten och lite medvind blir belöningen desto fetare. ”Fortune and glory, kid!” som Dr Jones skulle säga. [img2, 200, R En stor del av spelet är att finlira med inställningarna på bilarna och köpa uppgraderingar. Jag kan tycka att det är att önska lite för mycket av sin publik att man inte köper kit som per automatik ger bättre bil utan att man istället köper möjligheten att ställa in bilens olika egenskaper. Om man inte vet hur till exempel hjulupphägningen ska optimeras, hur gör man då? En slags ”jag fattar ingenting, låt mig köra!”-inställning hade varit välkommen. Visserligen görs en diagnos i det första loppet man kör där man får rekommenderade inställningar för körningen i sig. Det handlar om hjälp med inbromsningar, kurvtagningar, ABS-broms och så vidare, men när jag konstant får ”Experienced” som rekommenderad förinställning så är uppenbarligen inte körförmågan som är min största brist. Man måste onekligen jämföra Shift 2: Unleashed med sina konkurrenter i genren. Det finns knappast samma digra uppställning bilar och banor som i Polyphonys Gran Turismo-serie, men å andra sidan behöver man inte traggla med det spelets tröga gränssnitt, dessutom har Slightly Mad Studios fått rättigheterna att låta bilarna krocka och gå sönder realistiskt. Ett faktum som också tyvärr innebär att en del biltillverkare inte finns med i uppställningen. [img3, 200, L Någonstans luktar det lite feglir med Shift 2: Unleashed. Som att utgivarna Electronic Arts sneglat på Gran Turismo och Forza-serien och tänkt ”det där borde vi också ha!”. Man hamnar direkt i skuggan med den inställningen och det faktum att man tillåts skita i att låsa upp evenemang genom att slanta upp Microsoftpoäng istället för att vinna dem genom sitt spelande ger mer bara mer bevis till teorin. Det här är bara en halvgenomförd cash-in på en populär genre. Tolka mig rätt nu. Shift 2: Unleashed (varför i helvete skulle bilar ha koppel egentligen?) glimtar till då och då, men när de allra mest intressanta bilarna och evenemangen låses upp först när man nått högre erfarenhetsnivå och för att nå dit måste man spela flertalet timmar med halvtråkig körning eller betala riktiga pengar. Någonstans känner jag att det saknas något i resonemanget här. De riktiga bilentusiasterna har andra titlar som gör det här bättre och vi vanliga dödliga orkar knappt spela så många timmar och är definitivt inte beredda att betala extra för att få ha kul med spelet vi köpt. Att spela mot riktigt människor höjer känslan ett snäpp, men avsaknaden av att spela på delad skärm är en riktig blunder.
Relaterade recensioner från andra spelsajter:
- Recension:
Shift 2: Unleashed
(Eurogamer - Reviews)
- Shift 2: Unleashed
(FZ)
- Shift 2: Unleashed
(Gamereactor)
- Shift 2 Unleashed
(Level 7)
- Shift 2: Unleashed
(Skillpoint.se - Recensioner)
Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.