””Ondskefulle doktor Fläskkotlett!” Första intrycket är lika bisarrt som oemotståndligt. Allas vår favorit-cowboy Woody gör upp med sin nemesis på den första nivån som slår an tonen direkt. Från att ha galopperat över sönderfallande klippor, genom en mörk och igendammad gruva och ikapp med ett framrusande tåg är det tajt och omedelbar plattformsaction från start till mål. Ett brett solskensleende klistras fast i mitt ansikte för att stanna där. Utan förvarning ändrar spelet plötsligt form och tempot lugnas ner till förmån för en mer stillsam upplevelse. Tillsammans …”

Taggar: handla dataspel, köp dataspel, spelrecensioner, spel. ”Ondskefulle doktor Fläskkotlett!” Första intrycket är lika bisarrt som oemotståndligt. Allas vår favorit-cowboy Woody gör upp med sin nemesis på den första nivån som slår an tonen direkt. Från att ha galopperat över sönderfallande klippor, genom en mörk och igendammad gruva och ikapp med ett framrusande tåg är det tajt och omedelbar plattformsaction från start till mål. Ett brett solskensleende klistras fast i mitt ansikte för att stanna där. Utan förvarning ändrar spelet plötsligt form och tempot lugnas ner till förmån för en mer stillsam upplevelse. Tillsammans med Jesse och Buzz är du på jakt efter en telefon i en överfull källare och ni tre måste samarbeta för att ens ha en chans. Woody kan svinga sig för att nå höga plattformar, Jesse kan med sin smidighet ta sig fram längs smala avsatser och Buzz nyttjar sina svällande biceps för att kasta upp sina vänner högt upp i luften. Minuterna senare flyger samme Buzz fram längs en smal ravin medan han hastigt viker undan för meteoriter och tvingas ta ögonblicksbeslut för att väja för väldiga stenpelare. Målet? Kejsar Zurgs skräckinjagande högkvarter. På den älskvärda vägen fortsätter det. Så för att bli framgångsrik räcker det inte med snabba reflexer – du måste också låta hjärncellerna jobba. Ofta är en en kombination av de två bitarna att föredra. På en bana ska du ta dig fram längs en hinderbana där Woody, Buzz och Jesse har olika utgångspunkter och måste ta hjälp av varandra för att avancera. Och som om det inte vore nog med trubbel är de tvungna att stänga ner en hiskelig maskin innan den bränner/mosar/hackar deras leksakskompisar sönder och samman. Buzz kan med sin råstyrka kasta en låda till Jesse som i sin tur kan använda den för att nå ett hjul som hon kan snurra på för att stänga av en ångmaskin som hindrar Woodys framfart. Ett enkelt knapptryck växlar karaktär och den knappen blir din bästa vän när dina vänner svävar mellan liv och död. Pixar har en unik förmåga med sina filmer att roa de naivaste barnögonen till de mest luttrade och cyniska kritikerna. Jag vill inte påstå att Avalanche Software lyckas föra över precis allt till spelet men jag hävdar att de kommer en bra bit på vägen. Istället för ett mediokert spel i en kommersiellt gångbar skrud bjuds vi på ett fantasifullt äventyr som varierar sitt tempo och innehåll i den utsträckning att jag aldrig vill lägga kontrollen ifrån mig. Vi skulle kunna sluta där och vara ganska mätta och belåtna. Men samtidigt som Toy Story 3: The Video Game är ett linjärt och variationsfriskt plattformsspel består det av ytterligare en del som kommer att ta upp precis lika mycket av din tid och ge dig ännu mer glädje än den linjära story-delen. ”Toybox” är precis vad det låter som och barnet i dig kommer att dyka ner i leksakslådan med huvudet före och stanna där. Lite lagom förenklat består leksakslådan av en solig vilda västern där du får bygga upp din egen stad med sagolika och oändliga valmöjligheter. Vill du ha ett sagoskimmer över staden? Då kan du välja det. Sugen på att köpa ett muffinsbageri? Inga problem. Du väljer vilka kläder och frisyrer invånarna ska ha och med lite fantasi kan du bygga upp en spökstad med vandrande vålnader och sluga varulvar. Om du istället vill strössla staden med fagra prinsessor och tappra riddare går förstås det lika bra. Att slutresultatet för mig blev en skruvad blandning av fagra mumier och sluga prinsessor är kanske bara dålig smak – eller också är det ytterligare ett bevis på den enorma fantasirikedomen spelet besitter. När du väl har byggt upp dina drömmars stad är det hög tid att ta dig an rollen som sheriff. Invånarna har alla sina önskemål som det är upp till dig att uppfylla. Stort som smått. I ena stunden spränger du banditernas hemliga tillhåll medan du i nästa fotograferar ett gäng kossor till tidningen. Du kan köpa till ett spökkvarter och ge dig ut på jakt efter vålnader och gastar. Du kan införskaffa en sagodal och rida ikapp på grönskimrande små drakar. Gör vansinniga stunttricks på bilbanor, kasta grisar i brunnar, skjut ut dig i yttre rymden, fånga in skolkande snorungar, odla jättepumpor, starta en logdans och spräng fram ditt egna Mount Rushmore i Toy Story-stil. Det tar aldrig slut. Visst, spelkontrollen är inte hundraprocentig och kameran lider av ett par missar. Men, ärligt talat, vilket barn bryr sig om sådana här triviala små ting? När du har sanslöst skoj och leker dig fram genom spelet känns det överflödigt att peta på petitesser. Toy Story 3: The Video Game är en hyllning till det glada barnasinnet och jag vet inte hur det är med dig men barnet i mig väljer alltid glädjen framför gnället.

Relaterade recensioner från andra spelsajter:

1. Toy Story 3 (GameElite)
2. Toy Story 3 (Level 7)
3. Toy Story 3 (FZ)
4. Toy Story 3 (Spelmedia)
5. Toy Story Mania (Pulse)

Bli först med det senaste! Här hittar du information om hur du kan göra för att prenumerera på nya spelrecensioner.